Slutna Utrymmen

Arbete i trånga utrymmen innebär en rad operativa svårigheter och säkerhetsproblem, främst på grund av de begränsade utrymmena som begränsar rörelse, atmosfärer/miljöer med föroreningar och svårigheten att genomföra räddningsoperationer vid en nödsituation. Användningen av lämpliga enheter, kombinerat med specifik utbildning måste sträva efter (förutom att stoppa eventuella fall) att garantera möjligheten till omedelbar evakuering vid en olycka eller skada.

Alt 1. En av möjligheterna för tillträde till och extraktion från trånga utrymmen är att en användare som förflyttar sig på en stabil stege har en helkroppssele EN 361 inkopplad i ett fallskyddsblock EN 360 med integrerad räddningslyftanordning EN 1496 Klass B monterat på en Tripod eller Davit-system EN 795 Typ B. Denna konfiguration erbjuder både ett falldämpande system samt ett räddningssystem som möjliggör extraktion av användaren vid en nödsituation.

Alt 2. Finns det ingen stabil stege för användaren att förflytta sig på utan användaren måste sänkas ner, är en bra lösning ett reparbetssystem enligt EN 12841:2024 där säkerhetsrepet (falldämpande systemet) ersätts med ett falldämpande system bestående av ett fallskyddsblock EN 360 med integrerad räddningslyftanordning EN 1496 Klass B. Detta system används i kombination med en Tripod eller Davit-system EN 795 Typ B. Systemet erbjuder ett reparbetssystem, ett falldämpande system samt ett räddningssystem som möjliggör extraktion av användaren vid en nödsituation.

Alt 3. Finns det ingen stabil stege för användaren att förflytta sig på utan användaren skall förflytta sig på en vajerstege, är en bra lösning en helkroppssele EN 361 inkopplad i en räddningslyftanordning EN 1496 Klass A samt ett fallskyddsblock EN 360 med integrerad räddningslyftanordning EN 1496 Klass B monterat på en Tripod eller Davit-system EN 795 Typ B. En vajerstege ger ej den stabilitet som vanliga stegar erbjuder, utan tenderar att svaja och röra sig under förflyttning. Där är en räddningslyftanordning EN 1496 Klass A som vevas baklänges när användaren förflyttar sig ett bra hjälpmedel för ökad stabilitet. Systemet erbjuder både ett falldämpande system samt ett räddningssystem som möjliggör extraktion av användaren vid en nödsituation.

EN 795: Förankringspunkter enligt EN 795 är certifierade för inkoppling av ett personligt fallskyddssystem för en person. Med tilläggscertifiering enligt CEN/TS 16415 kan en förankringspunkt enligt EN 795 användas av fler än en person (antal framgår i bruksanvisningen).

De vanligaste riskerna är:

• brand eller explosion (gas, ånga, damm, syreöverskott).
• medvetslöshet till följd av ökad kroppstemperatur.
• medvetslöshet eller kvävning till följd av gas, ånga, dimma eller syrebrist.
• drunkning i flytande ämnen som tex vatten, oljor etc.
• kvävning från fast ämne som tex sand, jord, pellets etc.
• skada eller död genom fall från höjd.

Riskerna i slutna utrymmen kan indelas i fyra breda och omfattande kategorier:

• Konfiguration
• Biologi
• Fysik
• Atmosfär

Konfigurationsrisker
När det slutna utrymmets utformning, form eller mått utgör en risk för de personer som befinner sig i det är det en konfigurationsrisk. Huvudproblemet vid arbete i ett slutet utrymme med konfigurationsrisker är att åtgärder som att komma in i, röra sig i och/eller komma ut ur den här typen av slutet utrymme kan vara svåra, farliga, besvärliga eller onormalt tidskrävande. 

Exempel på konfigurationsrisker:
Hala ytor, långa passager, små öppningar, lutningar, trånga passager, låga takhöjder, vertikala fall mm

Biologiska risker
Biologiska risker i ett slutet utrymme kan vara en enorm hälsorisk för medarbetare som utsätts för dem. Även om dessa risker oftast är kopplade till slutna utrymmen som avloppssystem, silor och kulvertar bör medarbetarna aldrig bortse från möjligheten att dessa risker kan förekomma i alla andra typer av slutna utrymmen. Noggrann bedömning av det slutna utrymmet är avgörande före åtkomst för att säkerställa att de biologiska riskerna har identifierats och hanterats på lämpligt sätt. 

Exempel på biologiska risker:
Avföring från gnagare, giftiga växter, mögel och svampar, avloppsvatten, insektsangrepp, smittsamma ämnen, stillastående vatten, vilda djur mm

Fysiska risker
Termen fysiska risker omfattar en lång lista med många tänkbara källor och orsaker till skador. Till följd av de många olika potentiella fysiska riskerna går det att hitta dessa typer av risker i slutna utrymmen inom nästan alla branscher. Även om många av dessa risker förekommer utanför slutna utrymmen utgör de alla samma fara inom dessa utrymmen. Miljön, maskiner, verktyg, fordon, tidpunkt, åtgärder och andra medarbetare kan alla skapa och förvärra fysiska risker. 

Exempel på fysiska risker:
Elektricitet, mekanisk utrustning, strålning, lagrad energi, höga temperaturer, fall från höjd, buller, begränsad sikt, vibrationer, vätske- och lufttryck, drunkning i vatten mm

Atmosfäriska risker
Atmosfäriska risker är en av de risker som är vanligast att man påträffar under arbete i ett slutet utrymme. De kan vara svåra att upptäcka och, i vissa fall, ännu svårare att reglera. I själva verket har många dödsfall i slutna utrymmen inträffat till följd av atmosfäriska risker. Dessa atmosfäriska förhållanden kan ha många olika former, vilket gör att det är mycket viktigt att kunna identifiera och reglera alla atmosfäriska risker innan arbete kan utföras i ett slutet utrymme. 

Slutna utrymmen kan bli riktiga dödsfällor, om man inte först sett till att de ventilerats väl och/eller använder sig av korrekt skyddsutrustning.  Andningsskydd av tryckluftstyp behövs om luften innehåller kolmonoxid, filtermask hjälper inte.

Gaser som bildats av organiska material är giftiga och kvävande, och processerna förbrukar samtidigt syret. Går man in oskyddad i ett sådant utrymme kan man snabbt kvävas till döds.

Exempel på atmosfäriska risker:

• Syrebrist till följd av undanträngande av andra gaser eller att det förbrukas av metaller och organiska material.
• Kvävande atmosfärer som atmosfärer med förhöjd koldioxidnivå eller undanträngning av syre.
• Giftiga atmosfärer, t.ex. koldioxid, svavelväte o.s.v.
• Lättantändliga/explosiva atmosfärer till följd av förekomst av gaser, ångor eller damm, t.ex. väte, metan, lösningsmedelsångor, spannmålsdamm eller syreanrikning.
• Partiklar, t.ex. kisel, cement eller spannmålsdamm.
• Ozon, gaser och ångor.

Några vanliga exempel där atmosfäriska risker kan uppstå:

• Utrymmen som exempelvis silos, cisterner och lastutrymmen på båtar, containers etc. som används för förvaring eller transport av
  • torv
  • fisk, eller
  • annat organiskt material som kan brytas ner eller ruttna (syre förbrukas vilket kan leda till att syrehalten blir farligt lågt).
• Tankar och cisterner som använts för brand eller explosionsfarliga vätskor, gaser eller pulver, t ex organiska lösningsmedel eller bränslen.
• Gropar och rörgravar kan vara så djupa och trånga att luften inte blandas med omgivande luft, luften blir ”stillastående”. 
• Om det finns farliga gaser, t ex sumpgas eller metangas från nedbrytning av sopor kan luften vara både explosiv och syrefattig.
• Vid gassvetsning i små och dåligt ventilerade utrymmen. Om utrymmet är dåligt ventilerat kan det bildas koloxid som i höga halter leder till illamående, huvudvärk, svimning och i värsta fall död.
• Avluftning av fjärrvärmerör som svetsats samman. Avluftningen görs ofta via en ventil som mynnar i ett slutet utrymme. Om svetsningen gjorts med gassvets, innehåller fjärrvärmeröret koloxid, som kommer ut i samband med avluftning. Dödsfall har inträffat när den som skulle övervaka avluftningen har svimmat och sedan översköljts med hett vatten från fjärrvärmeröret. 

1. Systematiskt arbetsmiljöarbete - AFS 2023:1
1. Undersöka arbetsmiljön och söka efter risker och riskkällor.
2. Riskbedöma funna risker och riskkällor.
3. Upprätta en handlingsplan med åtgärder mot riskerna.
4. Kontrollera att åtgärderna fungerar.




2. Säker avställning och isolation av objekt:
   • Objektet ska ställas av så att risken för en potentiell uppstart elimineras. Detta innebär att bryta och fysiskt låsa ingående energitillförsel samt säkerställa att ackumulerad energi inte kan skapa farliga situationer.
   • Hälsoskadliga ämnen, gaser, ångor eller liknande ska inte kunna strömma in i eller tillbaka till objektet.
   • Där det är tekniskt möjligt ska dubbla barriärer eller avstängningar användas.
   • Avställning och isolation ska verifieras.
   • Brytpunkter ska kontrolleras gemensamt på plats och garanteras under hela arbetets gång.

   
   

3. Säkert tillträde och inträde till objekt och utrymmen:
   • Arbetstillstånd ska utfärdas med en gasfrihetsförklaring före inträde.
   • Hänsyn ska tas till utrymmets/objektets utformning därmed kan mätning på flera platser och nivåer vara nödvändigt.
   • Vid behov ska utrymmet/objektet saneras och/eller ventileras.
   • Utrymmen ska kontinuerligt mätas med avseende på gas/syre under hela arbetets gång.
   • Det ska säkerställas att aktiviteter i närliggande utrymme/objekt (geografiskt eller systemmässigt inte påverkar säkerheten i det slutna utrymmet.
   • Säkra tillträdesleder och säkert inträde ska finnas till utrymmet.
   • Behov av relevant personlig skyddsutrustning ska kommuniceras inför arbetet.
   • Arbetet ska alltid övervakas så att snabb hjälp kan erhållas av ex en luckvakt.

   Med gasfrihetsförklaring avses att en person med särskild kunskap genom mätning konstaterar att hälsoskadlig eller explosiv gas inte förekommer samt att syrehalt inuti utrymmet/objektet ligger inom accepteras nivåer.

   Arbetstillstånd är skriftligt från arbetsgivaren (eller utsedd person) och innehåller de arbetsinstruktioner som behövs för att arbetet ska kunna utföras på ett säkert sätt. Arbetstillståndet ska undertecknas eller signeras av den eller de  som ska göra arbetet.

   
   

4. Räddningsplan för olyckor och nödsituationer:
   • En räddningsplan med tydlig ansvarsfördelning ska utarbetas innan arbetet påbörjas i det slutna utrymmet.
   • Planen ska täcka in samtliga tänkbara scenarion där omedelbar evakuering av utrymmet, alternativt räddning av person ur utrymmet, krävs.

   Utöver ovanstående ska det säkerställas att planen:

   • kan aktiveras omedelbart om en nödsituation uppstår.
   • inte ersätts med att enbart larma 112.
   • alltid anpassas utefter det enskilda objektet eller utrymmet.
   • ska vara praktiskt genomförbar (fysisk räddningsövning bör genomföras).
   • innehåller beredskap för lyft av person ur utrymmet, om det inte bedöms vara onödigt.

OBS vid transport av en person i arbetssyfte (dvs ej räddning som faller under EN 1496) faller det under maskindirektivet 2006/42/EG då lyft och/eller sänkning ej finns i direktivet 2016/425 som styr personlig skyddsutrustning.

I maskindirektivet 2006/42/EG framgår att en vinsch för transport av person är ett arbetsredskap och inte en skydds- eller räddningsutrustning. Skall en person i arbetssyfte transporteras upp eller ner i en sele eller båtmansstol, måste vinschen kompletteras med en extra säkerhet, vanligen i form av ett fallskyddsblock med inbyggd räddningsvinsch. Fallskyddsblocket med den inbyggda räddningsvinschen kan då användas för räddning i en situation där vinschen ej kan användas, tex går sönder. Vinschen och fallskyddsblocket måste användas med en sele EN 361 och EN 813 samt tillsammans med avsedd förankringspunkt, vanligen en Tripod eller Davit.